De senaste dagarna har ja tänk å tänkt, pratat å funderat. Vad e d för människor man lever bland? finns inte riktig någon förklaring till detta, det e ba som det e man kan inte förvänta sig att alla är de man vill de ska vara. Alla har sin dåliga och bra sidor, men ibland överväger de dåliga sidorna och förstår verkligen inte hur vissa tänker fattar de inte att de gör nåt dumt eller elakt som sårar en annan människa.

Varför kan inte livet vara enkelt föddas leva å dö men nej allt ska vara omvägar murar över allt där man måste kämpa sig genom.

Åter till vad man kommit fram till under dessa dagarna, att man ska skita i folk vad de tycker säger, saken e den att man inser allt försent de måste hända grejer för att inse vissa saker. När man äår snäll e d få som uppskattar det utan bah utnyttjat situationerna, som den snäller blir man besviken. Folk förväntar sig mer av en än vad den andre själv hade gjort. Man borde stänga i sig helt tänka på sig själv å göra det bästa för sej även om de gör ont för folk, varföör inte? vara likadan som alla andra själviska å ingen förmåga för uppskattning.